Nya intryck
Så är jag då inflyttad och klar i nya hemstaden Umeå. På måndag börjar skolan och nervositeten börjar så smått infinna sig. Men den här veckan tar jag det lugnt, vi har storhandlat på ICA, cyklat och gått för att hitta lite bättre. Konstigt egentligen, i Addis, 4 miljonersstaden utan några gatunamn hittar jag hur bra som helst. Men här i organiserade mellanstora staden så har jag verkligen ingen koll. Men det kommer kanske med tiden?
Förra veckan spenderades uppe i Jokkmokk/Kvikkjokk med kära vänner. Fjällvandring, kanot, prat, skratt och annat stod på schemat. En riktigt trevlig vecka med människor jag trivs med. Som jag och en av vännerna pratade om idag så är det rätt befriande att med vänner verkligen kunna säga vad man tycker och inte bara hålla inne om något man känner eller inte känner för att göra.
Ikväll anländer den sista av våra lägenhetskamrater tillika min dela rumskompis. Kära J och jag får ett nytt sätt att leva och bo tillsammans på. Förut var det Etiopien där vi delade liv, tankar och förskräckelse över män med olika intentioner för oss. Nu blir det Sverige, skola och en annan vardag. Känns kul hur som helst. En fyra för fyra. Det kommer bli bra.
Som vanligt så saknar jag Etiopien, frågade en gammal missionär en gång om denne aldrig längtar tillbaka till Etiopien. "Varje dag!" var det svar jag fick. Nog för att det bara är 4 månader sedan jag kom hem, men saknaden finns där varje dag, och snart snart hoppas jag kunna åka tillbaka, om än så bara för några veckor. Gud vet när.
Mina skolbarn från första besöket,
så fina, så jobbiga, så underbart.
Underbara vecka
Efter några veckor hemma, som jag nu i efterhand kan säga var mindre muntra så åkte jag i tisdags neråt landet. Närmare bestämt till Ö-vik för EFS ungdomskonferens/läger Tejp. Förväntningarna var inte stora alls, var väldigt nära att stanna hemma. Men något fick mig att åka och det ångrar jag inte. Vilken vecka! Många trevliga människor med härliga återssenden. Bra och givande bibelstudier och möten. Under den etiopiske mannens predikan insåg jag igen varför jag är kristen, varför jag vill följa Jesus. Det finns ingen annan väg för mig. Så med ny energi är jag nu hemma igen, flyttpackar innan nya äventyr väntar nästa vecka. Då blir det fjällvandring med etiopien- och Glimåkravänner. Kan det bli bättre?
